Utmarkens Fönsterrenovering

Materialet som vi hittar i gamla fönster är oftast av mycket god kvalité. Man kan säga att i princip alla fönster som gjordes innan 60-talet, eller före de sk miljonprogrammen, är värda att renovera vad avser kvaliteten på virket. Det är tex inte alls ovanligt att det tränger fram kåda ur virket, under arbetet, på fönster från 1800-talet. Medan det är mera regel än undantag att bågar och karmar från 1970-talet är fullständigt uppruttna undertill. Vi ska på den här sidan titta lite närmare på anledningarna.



Först och främst ska virket bestå av fur (tall). Man ska använda kärnvirket i furan och den ska vara ca 150 år gammal. Den ska vara tätvuxen och hartsrik. Tittar vi på den övre bilden så har vi en jämförelse vad avser årsringarna mellan två reglar, den vänstra är den vi vill använda. Vi kan också se att den vänstra även är mörkare pga att den innehåller mera kåda men framförallt för att denna regel består av kärnfur. Om vi sedan räknar årsringarna så ser vi att den regeln som är av fur har ca 20 årsringar på tvären medan den högra regeln (gran) har ca 15 årsringar på längden av snittet. Den högra håller således en sämre kvalitet på alla sätt för vår del, dock ska nämnas att virket helst ska vara sågat som den högra.




Räkna gärna årsringarna på detta stycke trä från en spröjs. Här kan vi även se skillnaden mellan kärnan (röd) och splinten (vit).

(Kärnvirket på bilden består av ca 70 årsringar).
Det är det faktum att man använde rak, tätvuxen, hartsrik kärnfur som gör att gamla fönster fortfarande finns kvar. Denna typ av virke klarar av att vara blottat för väder och vind mellan underhållsvarven. Sköts underhållet varar en sådan båge för evigt. Hur sköter man underhållet på ett plastfönster, och vad gör man när det är dags att byta? Även ändra virkestyper går naturligtvis att använda men detta brukar ställa lite andra krav. Tex Ek fungerar som fönstervirke men innehåller ju då garvsyra som gör att man ej kan använda vanliga skruvar osv.

Virket är friskt 5 cm över det rötskadade området som orsakats av rostande skruvar.

Det största problemet idag är att den typ av fur som vi vill använda är svår att finna i fackhandeln då producenten hellre planterar gran och helst vill att den ska växa fort, kanske till och med gödslar. Allt detta för att få avsättning för sina pengar så fort som möjligt. Detta innebär att man får leta efter rätt virke på brädgårdarna. Nu ska även nämnas att man kan hitta fönster från 1970 talet som håller mycket god kvalitet vad avser valet av virke men de är enligt mig lätträknade.

Med rätt virke och rätt konstruktion ( tex att vattnet rinner ut från karmen och inte in ) på sina bågar så kommer de att vara länge, länge. Med en linoljefärg och oljebaserat kitt så blir de även lätta att underhålla. En gammal båge, dvs äldre än ca 1960, kan på grund av det ovan skrivna utan problem lagas om så skulle behövas.

Här ses en halvsulning av sidostyckets nedre del. Virket var skadat pga rostande skruv och detta hade fått pågå under lång tid, storleksordningen ca 20 år. Virket brukar som regel bara vara ordentligt uttorkat, pga bristande underhåll. Denna typ av skada ser man egentligen bara då det finns hörnjärn med skruv eller spik som har rostat. Metallen rostar, rosten tenderar att behålla fukt, fukten förstör virket. Därför: använd rätt skruv.

Här är ett bra exempel på hur kåda tränger fram under uppvärmning.

Bågen till höger är inte oljad utan bara skrapad. Bilderna är talande för att det är nederdelen på bågen som tar stryk och i detta fall har felaktiga skruvar ytterligare hjälpt till att förstöra virket.
På bilden till vänster lägg märke till skruven mellan de två övre hålen. Detta är, under alla omständigheter, fel skruv att använda. Spånskiveskruv har inte i en fönsterbåge att göra.

Till höger kan ni se ännu ett exempel på kådrikt virke. Kådan jäser fram under färgen.
Här har vi ett karmbottenstyckes undersida. Detta fönster är från början av 1970 talet. Rötan syntes inte för att en felkonstruktion ledde vatten ner under karmen där det med åren har bidragit med föda för rötan. Bågarna hade motsvarande skador. Däremot hade väggen klarat sig men kunde mycket väl också ha varit skadat. I det här fallet var bara väggen under karmen blöt.

När det ser ut så här innebär det nästan alltid att det krävs en trälagningsinsatts.

Detta är ett av bågens nedre hörn och det är oftast här vi finner skador på virket och då är det nästan uteslutande pga rostande skruv. Däremot klarar sig ovandelen av bågen oftast bra.
Som bilderna visar så är det heller inte målat under beslagen. Vid en renovering så kommer det att finnas minst ett lager färg under beslag som har tagits bort.

Halvsulning av hela understycket pga torrsprickor samt rötskador efter skruvarna men på sidostyckena räckte det med att bara fräsa bort virket i skruvraden. Bredvid den frästa rännan var virket friskt och luktade kåda och spånorna klistrade fast i kanterna på rännan.

Som texten ovan säger beror detta på att det är bra virke i gamla fönster.

Samma omgång med fönster under inprovning i karmen, detta görs för att så stora trälagningar har gjorts men även att hörnjärnen har varit bortplockade. Detta brukar innebära en deformation av bågen så att den kanske inte passar i karmen längre.

Här sitter nu hörnjärnen fastskruvade med rostfria, syrafasta, försänkta spårträskruvar. Skruvarna håller A4 kvalitet.
Built by fWorx.se
Webmaster: support@fworx.se
Copyright © Utmarkens Fönsterrenovering - All rights reserved 2011